Tillslut tappar jag tålamodet och drar henne i nackhåret..hon börjar såklart gråta mer av förvåningen skulle jag tro än av att det gjorde ont.Jag tröstar inte utan drar irriterat på henne ytterkläderna,iväg till dagis i snöyran.Väl på dagis så vinkar vi åt varandra och kastar slängkyssar genom fönstret,så från hennes sida är incidenten förhoppningsvis glömd.Men jag har sånt enormt dåligt samvete nu,min älskade lilla flicka som jag vill allt gott henne drog jag i håret så hon blev ledsen.Vill springa tillbaks till dagis och ta henne i famnen och säga förlåt förlåt förlåt..
2 kommentarer:
Är det inte typiskt tjejigt att krångla med kläderna tro? Har en son som snart är 16 år och nog för att jag inte har superbra minne men jag kan verkligen inte komma ihåg att han krånglade nämnvärt med kläderna. Men Ebba däremot, helt hopplös. Ett tag var det mest att välja kläder som var knepigt men nu är det hur de sitter. Hon är extremt känslig och speciellt för trosor som hon tycker åker in i rumpan. Modell spelar ingen roll, lika med alla. Sen strumpor där sömmen fram absolut inte får hamna en mm snett då blir hon galen. Strumpan måste sitta helt perfekt lagom slimmad på foten annars utbrott utan dess like. Hälen måste vara på exakt rätt ställe osv. Varje morgon är det ca 5-10 olika par trosor och strumpor som åker av innan några duger. För att sen inte tala om vantar. Hon har säkert 10 olika par men bara ett enda funkar utan klagomål. Och visst tappar man tålamodet. Det finns gränser för hur mycket trams man tål. Klart också att man får dåligt samvete om man själv inte beter sig så vuxet som man kanske borde men så är det nog för de flesta. Så ha förtröstan du är inte ensam :)
Vad skönt att höra att fler har samma problem,precis som du skriver så är det massvis med trosor som skall provas innan det hittas ett passande par!Mudden får tex inte vara för bred..SÅ vad ska man säga..knäpp-tjejer :)
Skicka en kommentar